Så där ja!

~
1a advent!
I går upptäckte jag att jag numera kan titulera mig
Sverak-diplomerad Uppfödare! :o)
Jag klarade alltså provet! Toppenbra känns det.
Jag hoppas att det nu kan komma att göra någon skillnad också.. ;o)

I dag spenderade jag hela dagen på djuraffären tillsammans med två av min kattungar.
Mamma katt skulle egentligen varit med, men fick stanna hemma å vakta de två som inte fick följa med.
Ingen publikfavorit i år, men Katara kom god tvåa, slagen av en vacker Bengal - med hästlängder kan jag tillägga :o)
Men det gör inget, huvudsaken var att hon fick komma ut bland folk och sitta i en utställningsbur, det är god träning inför kommande utställningar.

Så, det får bli allt om idag..
Nu ska jag lägga mig och försöka sova bort det halsonda som generösa kamrater delat med sig av..
Utan varken honung eller citron hemma, rycker jag inte på axlarna - egentligen..
~

Inför första advent

~
I morgon är det första advent! :o)
Snart jul.
Men jul är inte riktigt enbart vackra saker.. Det finns alltid något som känns lite sämre då än annat.
Jag har har haft lite egna skäl till att inte gilla den här tiden,
men i år ska det kunna bli annorlunda :o)



Favoritbiten är refrängen!!
Så himla go :o)

Jag trodde nog att mitt uttryck om åla-rens var jäklig.. och att ål-bete slår lite högre ändå..
Men att likna någon vid begagnade preventivmedel.. Haha! Den slår högst!!

Igår var jag på liten ort, på litet samkväm, å det var lite trevligt.
Jag fick sova kvar hos min mor...Åh, vilken natt - vilken katastrofnatt!!
Obekväm soffa, fylld med knastrande fleece-filtar och två bökiga katter, vilka laddade både filtarna och mitt humör. En snarkande mor, en hund med galna mardrömmar, å en nattvandrande förvirrad mormor.
Efter en natt i det huset - är jag mer slut än jag var efter en fyradagars på Chappen!

Ikväll är det 70 årskalas för en släkting, och i morgon står en heldag på djuraffären för dörren.
Kattens Dag är idag, men arrangeras alltid i två dagar. Då finns jag på plats för att visa upp mina pÄlsklingar. Alltid lika roligt.

Men.. Jag måste bara få sova lite först...
~

Flowers on the wall

~
Mr Wise Guy - Jiminy Cricket

Ser du stjärnan i det blå?
Allt du önskar kan du få..

Jag önskar..och önskar...och....önskar... men det hjälper inte!!
Jag känner mig lika övergiven som förut.
Den fan som sa åt mig att man bara sörjer i tre dagar – den skulle jag vilja säga ett sanningens ord just nu!
Bara för att få avreagera mig lite.. :o(
Ja...jag är egoistisk.. jag vet.. jag vill för min egen skull..
jag vill för det känns tomt.
..och tomrum gör ont.
Min mentala älskare fattas mig. Och vem kan ersätta sånt?
Tydligen är det inte bara en labret som kan skämma bort!
Hjärnan också – hjärnan!!

Med det här har jag inte sagt att jag inte har andra intelligenta, snabbtänkta och roliga vänner i min omgivning, för det har jag - definitivt!
Bara det att alla människor har och fyller en egen funktion.

Vad fyller jag för funktion?
Vad gjorde jag för fel?
Vad sa jag som fick det här att hända?
Tog jag mer än jag gav?

Hur ska jag kunna veta?

Självklart går livet vidare, det gör ju det vare sig man vill eller inte
Det är bara mer eller mindre tomt...
Tänker på refrängen i The Statler Brothers låt;
"Counting flowers on the wall - that don't bother me at all
Playin' solitaire to dawn, with a deck of twenty-one
Smokin' cigarettes and watching Kapten Kangaroo
So don't tell me I've got nothin' to do..."

Isn't it ironic?.. Don't you think..
~

Vad gör man med en torsdag morgon?...

~
Ja, man kan besiktiga, chipmärka och vaccinera kattungarna hos veterinären.
Det är en sak.
Och så kan man bli galen över tillståndet här i tillvaron..eller ska man kalla det Otillståndet.. :o(
Det är en annan sak.
En tredje sak är att man kan vara glad över sin frihet.



Två positiva av tre är inte dåligt.. ;o)
~

Hehe...snart äre helg...

~
Å lite osökt kommer jag tänka på denna text...(eller börjar jag bli fixerad?)


I och för sig gillar jag Mr.Bombastic.. fast inför helgen var det väl inte riktigt denna man jag tänkte på.. ;o)



Ja..vad säger man då?.. Tack, men nej tack!...jag klarar mig!!

Men ser man ut så här, sjunger så här och framför allt, slutligen frågar så här.. då är svaret ofelbart Yes Yes Yes
Lyssna å njut...

Från albumet October Rust m Type O Negative. Love you to death

~

Trött dag

~
Jag var nog alldeles kollrig i går.. jag hade glömt att skulle iväg med en kamrat på ett möte klockan 19..
kl 18 ringer han.."när ska jag hämta dig?"
..öh... va?!
Jäkeln det blev bråttom!
Å sen fick vi ändå vänta på folk som inte kom i tid..
Där hade man för den stressen..
Kvart i 12 på natten var jag hemma igen - helt slut!
Ändå kom jag inte i säng i tid.. så idag sitter jag lätt skelögd å har visioner om tidigt sänggående.
Ska bli spännande att se vad klockan blir..

På dan var det utvecklingssamtal... jag var fullt beredd på det värsta..
Men jag blev glatt överraskad - barnet är i fas! En pärlas insats genom terminen!
Cykelturen hem, i motvind utan mössa tedde sig som en barnlek :o)
Kan man göra annat än vara stolt och glad när det går bra för avkomman?

Näe..lite mer kaffe på det här..så jag åtminstone kommer hålla gluggarna öppna förbi "anständig" tid.. typ 20.00? ;o)
~

En av mina Änglar...

En i min Änglaskara har lämnat mig..
Om jag så vore begåvad med 100 stycken Änglar, så kommer var enskild förlust att kännas lika mycket.

Det är förmodligen p.g.a. gårdagen som jag vaknade med huvudvärk.
Känslan av oförståelse och direkt, akut saknad hängde inom mig då.
Idag, fick jag ett avskedsmail, och sorgen var ett faktum.
Efter att ha fått reda på orsaken, kände jag ändå en stor tomhet, så jag letade reda på ett gammalt mail om Vänner och Änglar.
Att få sitta och justera det lite, så det sa så som jag ville, läkte en del. Att sen få läsa det om och om igen, för att själv förstå, läkte ytterligt en del.. men helt går det inte över.
Det är skickat, och jag hoppas mottagaren förstår... Jag är glad och djupt tacksam för all tid jag fått. Jag har fått enorm hjälp att hålla mig på benen genom min kris...
Fast det är mer än bara så..
Jag fann en vän, intelligent, rolig och kvicktänkt. En människa att kunna bolla tankar och idéer med. Galna, kloka, okloka och seriösa, allt i en härligt stimulerande blandning.
Men nu är det slut på det. Slut för att även Änglar har ett liv de måste ta reda på. De är inte enbart till här i världen för min skull.. Även om det var fallet just nu.. Denna speciella var utsänd till mig, men bara för en liten tid.. Jag är bara ledsen över att inte jag också var utsedd tillbaka. Att få ha gjort något i gengäld hade känts mer rättvist.
Men vem vet? Kanske jag ändå gjorde något?
Jag hoppas det...
Jag hoppas också att allt ordnar sig till det bästa, för alla.
Tack för den tid jag fick, jag kommer alltid se dig som min Vän och Ängel.
Du fattas mig...
~

Underbara dag!

~
Att vakna med tre kattungar i sängen är helt okej. Speciellt som de börjar kurra när de upptäcker att man tänker komma till liv...
Självfallet är det ett ganska så snabbt övergående stadium, då de små rackarna är fulla i bus också.
En morgonklapp hinner man dock med innan de anser att man ska börja leka.. Å då gör man bäst i att hålla sina nattvarma, ömtåliga kroppsdelar utom räckhåll.
Att man sen drar isär gardinerna och upptäcker att solen är i farten,
gör inte början på dagen sämre!
Ah, så fantastiskt livet kan vara i sin enkelhet.
~

Minsann..

~
så här är det...
Livet är det som sker mitt framför näsan på en, medan man håller på att planera för allt annat...
~

TVn

~
Jag har fått en TV idag! :o)
Jättetrevligt!!
Så från att ha blivit komplett galen av att ständigt höra ljudet från TVn, så sitter jag nu med den på nästan hela tiden...
Allt kan ändra sig..speciellt om man själv kan välja vilka ljud det är och från vilket program! ;o)
Nu har jag bara ett problem... Ett skåp i vardagsrummet skymmer utsikten från datorn till TVn..

I-landsproblem!
~

Jag vs Monster

~
Igår... var det den stora dagen för TENTAN!
Vi glada tjejer/kvinnor/kärringar som samlats vid tre tillfällen förut, för att gemensamt läsa till oss kunskaper för att bli Diplomerade Uppfödare, samlades en sista gång för Provet.
.. alla fick var sin stor lunta med frågepapper, och jag bävade inför uppgifterna.
Första frågan var lätt - Vad står Sverak för? Skönt tänkte jag..jag kan åtminstone inte bli nollad på testet!
men sen var det slut på det roliga... 4,5 timmar senare kunde jag lämna ifrån mig papperen med bara en liten anings olustkänsla i kroppen. Vem vet hur galet jag svarat?
Det visar sig.. fast än vet jag inte när det blir rättat och resultaten läggs ut.
Jag återkommer i ärendet - var så säker.

Det var igår det!

Idag började dagen ungefär som vanligt..kanske något mer enerverade då Mamma-katt satt på en sida dörren och bebisarna på andra!
En mamma-katt som vill att man ska gå upp, tjatar å gnisslar i ens öron värre än vad min egen mamma gjorde i samma ärende när jag var femton!...
Det var bara att kliva upp då.. å släppa ut Monstren!
Vidare skulle mamma ha medicin, vilket inte är så lätt, bebisarna skulle ha mat, vilket är lättare om man bortser från det faktum att det kan hänga tre stycken i ens byxor i sin iver att komma nära maten på bänken. När väl maten är serverad är det tid för att städa kattrum.
Konstigt nog så är inte kattungarna hungrigare då, än att dom kan skippa maten för att få leka!
Men hur kul det egentligen är, beror helt enkelt på vilken sida om kattspaden man befinner sig!
På ena sidan är jag..som med en önskan om en bläckfisks utseende försöker rensa pottor!
På andra sidan är Monstren! Tre stycken är med i lådan där de står i vägen samt åker på spaden fram och tillbaka, de andra två koncentrerar sig på Påsen! Den är jättekul att hänga i. Än så länge har ingen påse gått sönder..Peppar peppar..
Sen ska man torka av golven också. Ni anar inte så festlig en golvtrasa är - själv ser man inget roligt alls i den, men man har liksom fel inställning till den, så måste det vara.
För i en kattunges ögon är den ett potentiellt byte och behandlas därefter!
Värst är det för en annan om man valde att "knäskura" golven.. då har man sin ömtåliga hand på bytet...
Tur att såpa inte gör så ont i småsår...
~

Gråa dagar

~
Så där ja.. ännu en grå dag.
Ni som bor i närheten tänker genast - Men idag lyser ju solen, vad tänker hon på?
Jo.. när alla dagar är grå, finns det inga svarta och inga röda.
Är man sjukpensionerad, utan jobb eller tillgång till kurser och andra aktiviteter att gå på, så är alla dagar likadana. Spelar väl ingen roll om jag går upp halv 8 måndag till fredag, jag kan lika gärna göra det lördag och söndag också.. Jag kan låta en onsdag bli en söndag då man äter söndagmiddag och tar en promenad, jag kan låta måndag bli söndag, så jag kan ha lite "söndagsångest" när jag ska lägga mig. Jag kan också låta en lördag vara en lördag..och fortfarande inte göra någonting.

Nej då..det är ingen självömkan ifall ni tror det.
Ett krasst konstaterande av läget bara.

I somras, när jag var med ett gäng tjejkompisar på en helgtur, talades det väldigt mycket om semester. Det var någon som skulle börja på måndagen, nån annan hade just börjat redan, å någon hade ditten och datten lång tid kvar.
Det var ett långt och digert samtalsämne, och jag kände mig extremt utanför.
Till slut ylade jag desperat - Jag vill också ha semester!!!
Det blev en förvånad tystnad, då alla vet att jag går hemma, sen var det någon som sa "Men Camilla, du har ju semester hela tiden?!"
Men det ÄR ju just det!!
Jag har inget att planera med så det stämmer med andra, jag kan alltid.. Det är så illa att man knappt behöver fråga mig ens - jag bara kan.
Men någon annan kom på en lysande idé och sa - men du..kan du inte låtsas att du har semester? Du kan ta och planera in den som alla vi andra.
Sen kan du komma och säga, näe, fick du semester då? Det fick inte jag..då kan vi inte semestra tillsammans.. Det hela resulterade i en hel del goda skratt...

Men hur kul det än var då, så är det lite tråkigt i längden
..när alla dagar är grå..
~

Kunde vara fredag...

~
Jaha ja...
Sitter på balkongen och röker, då det smattrar högklackat mot gårdsbeläggningen, och en omisskännlig doft av parfym stiger mot mitt läge...
Ja..det är ju fredag ja...
Det visste jag inte i morse.. verkligen inte.. För OM jag hade vetat det, så hade kanske även jag varit på väg ut någonstans ikväll iförd högklackat!
MEN, så är det inte... jag har fortfarande torsdag i kroppen - även om jag redan kl 11 kom på att jag missat en tvätt-tid på grund av det!

Som läget är just nu, får jag helt enkelt tvätta på en okristlig tid istället..söndag klockan 6 - 9 !
Omänskligt! Då ska man ju ligga och lata sig ju!
Inte för att jag vet hur man gör då riktigt, men i det här fallet verkar det som att jag absolut skulle kunna komma på både ett och två sätt!
Man kan ägna sig åt att sova gott..
eller ligga i sängen och dricka kaffe och läsa morgontidningen...
sitta på balkongen och lyssna på fåglarna...
ligga å kramas med någon.. eller.. pust..ja.. vad som helst..
Men..
jag sover inte på morgonen..
å jag har ingen tidning,
det regnar så fåglarna sjunger inte,
å det finns ingen inom räckhåll att kramas med..så vaffaan..
jag kan lika gärna tvätta då!
~

En dag

~
Ja..vad är det för dag idag då?
Ingen speciell, så vitt jag vet...
Och inte har det hänt nåt speciellt heller...
Det är nog allt...
Mjölken kom hem - å det var inte ens min förtjänst..
Tur det..för det kom inte med några onödiga saker heller..
Jag får avsluta efter den korta och tråkiga berättelsen...
~

Vad blir det härnäst?...

~
Vem vet?...
Endera dagen kanske jag får ordning på min lätt förvirrade tillvaro...
Ta en sån enkel sak som att gå och handla t.ex.
Hur svårt kan det bli?! Man ska ha ett visst antal varor.. å så ja, man brukar få med sig lite till också.. men det där sabla fenomenet att inte få med sig saker hem!!!
Går jag för att handla cigg - så kommer jag tillbaka med allt utom just cigg! Jag går dan efter för att handla kaffe, å får med mig kaffe (kors i taket) och kommer på när jag är nästan hemma, att mjölken var ju nästan slut! Så i morgon ska jag handla mjölk - är det tänkt..
Men jag måste kanske ändra inställning till det här... Jag kan se det som lite sport!
För egentligen är det ju rätt intressant och se vad jag får med och inte... ;o)

Tur att jag inte är någon godisråtta..då hade det kunnat bli riktigt jobbigt istället!
~

Otäckt...

~
Ja.. det är ju vissa "bakdrag" med att inte ha gjort helt i ordning här hemma då.. Att man går och plockar och fixar i det oändliga..
Vissa saker kan faktiskt få en till att ge sig ut på högst ofrivilliga promenader...Som det här med kattens sele jag råkade hitta på vardagsrumsbordet.. Den klirrade bekant - tyckte katten.. Å sen satt hon i hallen vid dörren och väntade. Om man kan säga att en katt kan SE glad och förväntansfull ut, så är det vad jag måste säga om henne.
Och det var då mitt samvete slog till! Hur vore det att gå ut med soporna OCH katten?!
Jo, det har ju gått förut.. så varför inte?!
Ayla har faktiskt varit ute och promenerat obekymrat i regnet förut, så det borde väl inte heller vara några problem..
Jag glömde en sak.
Jag glömde hur lång tid det tog för henne att förflytta tassarna, den ena framför den andra, efter vi hade flyttat förra gången.
Okänd mark för en katt är LIVSFARLIG!
Men vi kom till sophuset..för att fem kilo katt åkte på armen!
Tillbaka kom vi också...till slut.
Jag vet nu att det kommer att ta henne tre, fyra gånger till, så fixar hon det här galant - men fram till dess lär jag komma ihåg att sätta på mig mössa och vantar!
~

Inge vidare....

~
Vem hade trott att jag skulle få vara ifred?
Vem trodde det var slut på rapporteringen?
Jag.. Jag gjorde verkligen det!
Hur dum får man bli?!
Har någon kontrollbehov, så har den!
Det kommer troligen inte gå över förr än att han hittar någon ny.
Att vara rädd att förlora kontakten, handlar bara om att kunna fortsätta kontrollera.
Kontrollera var jag varit, vad jag ska göra och framför allt - med vem!

Är det meningen att man ska klara av sånt här?
Det känns inge vidare..
~

FR... eller Dumpventil?

~
Ahh..
Den andra bokstaven är skriven!
R ! "-ihet" kvar.
Nu låter det som att alla mina bokstäver kommer att baseras på det faktum att jag "går ut", men så är det inte.. Det handlar om att göra nåt annorlunda.
Ingela och jag åkte till Katrineholm, hem till Pia, och så på fest. Sen sov vi kvar hos Pia.
Inget trassel, ingen ångest... Helt underbart!

Innan vi kom till Pia, var jag hos Ingela och åt mat. Inför avfärden skulle någon köra och någon få dricka... Hur löser man sånt? Tja..vad sägs om att kasta tärning? Det måste ju bli rättvist..
Sagt å gjort, fram med en.
Ingela gick ut hårt med en tvåa.. Å jag muttrade inuti; " jag får säkert en etta för det.." men icke! En tvåa jag med! Spänningen steg - en chans till!
Ingela drog på stort med en trea.. å jag började tänka på vilken flaska jag först skulle öppna medan jag rullade på tärningen.. jag kastade ut den, och den illvilliga rackaren stannade på en torr liten tvåa!!
Haha! Det kunde jag ha! :o)
Då hade iaf jag sysselsättning på väg till Katrineholm!

Mellan Pia och festlokalen är det gångavstånd. Vi blev utrustade med en lägenhetsnyckel, satte av mot festen, och memorerade vägen. Ingela spetsade in sig på järnvägen och konstaterade att den skulle vi gå brevid heeela vägen, nästan.
En fest, är en fest, är en fest!
Träffade många trevliga människor, både gamla och nya.
Och det var allmänt god stämning.
Dock framåt natten, eller ska man kalla det morgonen? Så blev det akuta skäl att uppsöka sängen.
Å det var där och då, som jag verkligen fick erfara vad uttrycket "mellan två hötappar" kan betyda!
Ute på gården stod Ingela, med nåt svårtolkat uttrycka på hela överkroppen, muttrandes "taxi!..jag ringer taxi.. " och inomhus var Pia, fullt påklädd och startklar, intensivt diskuterande med en tjej.
Mitt i mellan befann mig jag.. travande fram och tillbaka.. Stanna här.. Kom nu...Nej, ring inte taxi!!...Kommer du?
Till slut gav jag upp - vi går! ...jag vill åka taxi.. NEJ, du behöver gå! Tro mig - du SKA gå!
Å gick gjorde vi.. Å vilken promenad sen...
Alla som någon gång har varit ute å gått med en trött, lätt förkyld häst, vet precis vad jag upplevde på vägen!
Tre steg bakom mig vinglade Ingela.. och med ojämna mellanrum frustade hon över tillståndets beskaffenhet. Lite då och då muttrade hon något om vägen.. Gick vi verkligen här?.. Vänta nu, där är en järnväg - ska vi gå här då? ..Är vi verkligen rätt nu?..
*gaah* Det var ju DIN uppgift att hålla reda på järnvägen!

Väl nedstoppade i var sin säng, kunde man tro att äventyret var slut..men inte då!
Efter tre timmar vaknade jag av att kroppen sa "klockan är 7, det är dags att gå upp!"
Tvångssova ingår visst inte i mitt liv.. så hela morgonen har jag legat å lyssnat på diverse roliga snarkningar...
Jag säger bara en sak - dumpventil! Alla skulle ha en egen dumpventil! ;o)
~

Höstdepp?...

~
Nu är det höst.. ni vet den där tiden på året som man förbanne mig inte mår riktigt som man ska...
Tro om det inte är på hösten man lägger grunden för det där som händer när man sen på våren anklagar skinnbyxorna för att ha krympt?.. Ni vet.. skinn krymper inte sååå mycket...;o)
Visst, det drar ihop sig lite, men inte så våldsamt! Det är helt enkelt ett par extra vinterkilon. Å det är det jag menar att man lägger grunden till på hösten.. Det har ingenting med julmaten att göra!
För det är ju när man går och mår lite råtta i höstrusket som det är mysigt att tända doftljus, ta fram lite chokladpraliner, mögelost och pepparkakor och bara njuta...
Den största boven är nog faktiskt doftljuset..Alltså, brinntid: 3,15 timmar!!...
Det säger ju sig själv!
Man hinner ju smälla i sig massor med godsaker på den tiden!

Sen kan man ju alltid skylla lite på öl och sprit också.. Det lägger på en hel del. Framför allt om man inte heller försöker motionera bort det. Sånt är ju lättare på sommaren. Jag nog ska ta på mig stegräknare till nästa sommarfest - så jag får belägg för mitt tänk.

Å på tal om fest.. Ikväll är det party som gäller! :o) Utan tillhörande motion!
Weeiiii !!
~

Äntligen ute!!

~
TACK! alla som hjälpte mig med flytten.
Utan er, hade jag inte kommit någonstans.
~