Rökningen..

~
Om det inte vore för att jag röker, och har bestämt att göra så på balkongen oavsett vad..så skulle jag inte se och höra så mycket roligt, spännande och tråkigt som jag nu har förmånen att göra.
Jag vill med detta inte mena att jag sitter och spanar efter allt som rör sig, men den här gången vaknade jag till av ett barns illvrål!
"Ja kan inte öppna döjjen!"
Jag tittade upp å får se den lille påpälsade pojken framför dörren mittemot.
Han rycker ett par desperata men fruktlösa gånger i dörren, vänder sig om till storebror å vrålar "Ja kan inte öppna döjjen! Ja kissaj på mej!"
Storebror är strängt upptagen av en lite äldre kamrat och bryr sig inte ett smack om nödropet!
Lilleman går dubbelvikt mot de äldre pojkarna och ylar mer och mer otydligt "ja kissaj påååååååå mej!!!"
Storebror tittar på den äldre pojken och säger dramatiskt nåt i stil med "har du nån lillebror? Dom kan aldrig göra nåt! Jag får alltid göra ALLT!"
Varpå han går mot den räkformade lillebror'n å säger med hög o tydlig röst "Du är sååå klen! Kan du inte ens öppna dörren ens! Jag vill inte ens göra det åt dig ens!"
Han sneglar över axeln och kollar så den äldre killen hör ordentligt.
Jo då, det gör han..Han fnissar i god ordning. Varpå storebror börjar lägga ut större och mer beskrivande texter om små bröders oförmåga här i världen.
Under tiden har lillebror har på intet sätt slutat hulka å snyftat "ja kissaj påååå mej... ja kissaj påååå mej..." det pågår hela tiden för att sen helt plötsligt upphöra. Inte ett ljud. Lillebror rätar lite på sig.
När storebror till slut öppnar dörren, inser jag att det är försent. Lillebror, som inte alls ser ut som en räka längre, hänger med huvudet och går utan större brådska in genom porten...



Sensmoralen i det här?


Sluta röka på balkongen för fan!